Vågar inte
Jag har en kanon chans rakt framför näsan på mig - men jag vågar inte ta den...
inte nu iaf.
Varför ska man vara så jävla rädd hela tiden?
Rädd för att såra andra och sig själv?
Rädd för att göra ett misstag som man får leva med?
Rädd för förändring?
Rädd för att mista någotnågon som inte ens betyder???
Skulle vara skönt om någon annan fattade mina beslut så jag slapp fundera så in i helvete hela tiden.
Utöver mina piss funderingar så har jag världens träningsverk idag, men lätt förtjänat!
Blev erbjuden att rida en Connemara ponny igår, 15år, sto som kallades för Lillis.
Oj vad det var härligt! Jobbigt som fan efterssom sist jag red var i våras och har inte aktiverat alla dessa rid muskler på flera månader, så igår fick kroppen jobba i galoppen ;)
UNDERBART!
Idag går jag därför som en 100åring, ont i både ben, armar, mage och rygg....
...men det ska inte hindra mig från att "leva" idag. Ska ut och plocka hallon och svamp stax sen hem till lyan och städa :( Kan ju hoppas på lite film sällskap ikväll kanske...
Sen så käkar jag nästan bara havregryn nu för tiden. Lästa om att det var så sjukt nyttigt så jag fastnade.
Havregryns gröt med bär eller fil med havregryn, physalisfrön, solroskärnor och krossatlinfrön - lever jag på.
Samt nudlar som lyx lite då och då ;) Och grönsaker/frukt så klart...så nu ska Kattis komma i formen igen ;)
Kroppen är i form - Själen är trasig...
Om någon av mina underbara vänner är sugen på att hitta på något någon dag så hör gärna av er!
Jag jobbar troligen alla helger framöver men på vecorna är jag näst intill ledig fram till den 22 då jag börjar plugga...Får lite tid till hösten att umgås:( så vill gärna göra det nu :)
HELA MITT HJÄRTA SKRIKER ÖVER SAKNAD TILL MINA VÄNNER!
