Katarina Dellhem

Jag vet att det kommer att
"gå över", men fan vad det ska
göra så jävla pissbajsskitjävla
ont helvete!!!

Går bra om man håller igång,
men så fort man sätter sig ner och tar det lungt,
så kommer smärtan som ett knytnäve slag!
Aj!

Försöker tänka att jag har inte förlorat något/någon.
Utan att han kommer alltid att finnas för mig.
Men det är som att man saknar han ännu mera nu,
mer än vad man gjorde innan...

Vad är det man brukar säga...
..."Man vet hur mycket det betydde, när man har förlorat det"...
INSTÄIMMER!
Igentligen borde man inte ha någon partner eller så,
bara en massa svidande sår får man på köpet :(

Men vi människor är ju flockdjur...

Man ser alla andra lyckliga par
och blir sotis.
Men jag vill ju vara singel och fokusera på mig!
Jag behöver tänka på mig!!

Men det kommer att bli en sån stor förändring,
som jag inte är van vid...

Gör ont att se ett tomt finger på Johan,
Själv vill jag inte ta av mig ringen..
..så jag har den runt halsen..

Tillåter mig själv att grina så mycket
som jag behöver,
men det känns inte bättre för det...

Jag kommer att bli så satans sotis av att se Johan gå runt med en
annan tjej, men jag måste ju tillåta det.
JOBBIGT!

Men JAG kommer alltid att finnas för Johan!
Hur tokigt det än kommer att bli,
så vill jag alltid finnas för han<3
Han räddade ju mig,
Så jag står i skuld till han!

Tur att man har en blogg att
skriva av sig på.
Känns inte lika meningsfullt att skriva
i DagBoken.
Där får ju ingen se hur jag mår.
Här väljer man själv om man vill läsa eller inte.
Och jag tycker om att det finns dom som läser
min blogg, folk som bryr sig det minsta.
Så slipper man berätta för alla om hur man mår...

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
ALLTID I MITT HJÄRTA
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3